Det uppstår en stor sorg bland anhöriga och familj när en person går ur tiden. Samtidigt som sorgearbetet pågår så uppstår en del praktiska frågor som man oundgängligen behöver ta i tu med. En sådan praktisk fråga är hur arvet ska skiftas. I Sverige finns det en mängd regler kring hur ett arvskifte ska gå till. Den avlidne kan exempelvis inte själv välja hur dennes kvarlåtenskap ska fördelas. I den här artikeln går vi igenom hur man praktiskt genomför ett arvskifte.
Redovisa den avlidnes tillgångar och skulder i en bouppteckning
Innan ett arvskifte kan göras måste man göra en boutredning, det vill säga slå fast vilka tillgångar och skulder den avlidne har. Samtliga skulder ska betalas innan någon egendom kan fördelas till arvingarna. Bouppteckningen ska upprättas inom 90 dagar från den dag då personen avlidit och den ska sedan skickas in till Skatteverket, senast fyra månader efter dödsdatumet. Det är den närmsta arvingen som har ansvar att upprätta en bodelning, vanligtvis efterlevande maka/make eller barnen.
Makens och makans arvsrätt
Om den avlidna personen var gift kommer hela arvet att tillfalla den efterlevande makan eller maken. Den personen kommer att ha möjlighet att förfoga över hela arvet och sedan får eventuella barn till den avlidna kräva ut sitt arv ur den efterlevande maken eller makans bo när denne avlider, vilket kallas efterarv. Om du däremot är intresserad av att skriva framtidsfullmakt. Om den avlidna personen har ett barn som inte är barn till den efterlevande maken eller makan, så har detta barn rätt att få ut sitt arv direkt.
Barns arvsrätt
Barn tillhör den första arvsklassen enligt ärvdabalken. Det innebär att om den avlidna personen har ett eller flera barn, så har barnen rätt att dela lika på arvet. . Om det finns barn så har alltså inga andra släktingar rätt att ärva. Det finns dock en möjlighet att testamentera bort delar av barnens rätt att ärva. Barnen, oavsett om det är ett eller flera barn, har en lagstadgad rätt att ärva hälften av kvarlåtenskapen. Det är dock möjligt att testamentera bort hälften av den lagstadgade rätt att ärva som varje barn har. I praktiken innebär detta att en avliden som enbart har ett barn kan skriva ett testamente som innebär att barnet bara får 25 procent av arvet, men mer än så går inte att testamentera bort.
Möjligheten att testamentera bort kvarlåtenskap
Den som inte har några nära släktingar i livet i rakt nedstigande led har möjlighet att testamentera bort hela sin kvarlåtenskap till vilket ändamål som helst. Den som har släktingar i rakt nedstigande led kan dock bara testamentera bort hälften av sin kvarlåtenskap.